The Plan

Träffade min godaste vän häromdagen.
Hon som undrade sist vi hade tjejfest om jag & sambon inte skulle skaffa barn snart.
Nu senast undrade hon det igen.
Vi pratade även om hus, lån, ekonomi, inredning.
Och konstaterade att vi någonstans på vägen blivit stora.
Fast det känns inte alls så.
Men jag undrar när det hände.

En vecka sent kom svaret.
Men hey, bättre sent än aldrig och nu vet jag ju iaf.


Imorgon har vi examensfika för mig.

Det var ingenting.
Som jag ändå någonstans trodde men var lite nervös iaf.
Men fortfarande fyra dagar sen nu.

Men allvarligt, detta trodde jag inte.
Blev tvungen att köpa ett test idag, för har inget hänt innan imorgon måste jag få någon form av bekträftelse.
Det här var inte riktigt som jag hade tänkt mig.
"Planen" kanske redan "spriker".

På västfronten intet nytt.
Räknade fel förut också.
Bör vara två dagar sen.

Inget svar än.
Men jag tror det är på väg.
Känns så.

Vi tog en slags "risk/chans" igår. Väldigt liten dock. Men tanken kunde inte låta bli att finnas där ändå. Om 1-3 dagar får jag svaret. 99% säker på vilket svaret kommer bli också.

Bah. Hittade just ett drömhus på Hemnet.
Men kommer säkert inte bli mitt drömhus, dessvärre.
Visning idag, lockande.
Det var nästintill precis så som jag vill ha det.
Och hur ofta händer det liksom.

Det har varit en dålig vecka.

Mjukglass i onsdags.
En chokladboll och ett halvt glas cola igår.
En bulle och två glas cola idag.

Jag som har sockerförbud.

Skärpning och ut och springa igen på måndag!

Syster går igenom lite kläder hon fått via ett Tradera-paket och konstaterar följande:

- Neej, de här sockarna är för små..De här med. Men de kan syrran få när hon får barn. Det här paret var också för små, men de är så fina så jag sparar dem.

Vad är det med världen? "Väntar" alla på att jag ska kläcka eller? Har aldrig hört så här många antydningar på så kort tid tidigare iaf.

Nu får de faktiskt sluta.
Min sambo igår:

- Ska vi inte skaffa barn till nästa sommar?

Graoulw. Jag. Vill. Men. Vi. Kan. Inte. ÄN.

Och ibland vill jag faktiskt inte än heller. Om ett år kan vi börja försöka, det blir nog mest optimalt.
Men får jag bara ett fastare jobb skulle det vara oerhört frestande att göra ett litet försök på en sommarbebis i höst.

Men. Jag. Får. INTE.

I lördags hände det igen.

- Ska inte ni skaffa barn snart? undrar plötsligt min bästa vän under en liten girl's night out.
- Va? skrattar jag.
- Ja, det är ju dig jag väntar på nu, tycker hon. Du är färdigutbildad, har kille och lägenhet.

Jisses. Gör så mina äggstockar skriker du bara, gör det.