The Plan

efter lite samtal och funderingar i går återgår jag till min utgångspunkt; det blir (nog) ingen undersökning.
Jag tror barnet är friskt och skulle den ha downs skulle jag ju ändå inte ta bort den=onödigt, poänglöst test.

Första besöket hos bm gav en del att tänka på. Min karl har funderat lite kring detta sedan innan men jag har inte "berörts" av det på samma sätt som honom iom att jag inte haft det i min närhet. Hans ena syskon har nämligen downs syndrom.
Därför funderar vi om vi ska göra ett kub-test. Vad jag förstod utifrån det bm sa och som stod i foldern tar man först ett blodprov och gör ett ultraljud.
Jag tror inte att dutt har downs. Men funderar ändå på om vi ska göra undersökningen, det är ju inget som skadar dutten, vi får en extra titt och kan släppa detta (nu kan ju inte undersökningen garantera nåt hundraprocentigt).
Jag känner mig dock lite ond i sammanhanget. Som att jag tror/förväntar mig att det ska vara något tok med dutten när jag inte alls gör det.
Jag tror dutt är frisk och fin.

Känner mig fortsatt ogravid. Undrar t o m om inte magen "krympt" lite. Eller så har jag vant mig. Tycker iaf inte att den växt denna vecka.
Dock fick jag ont i ljumsken kring lunch i dag och det har hållit i sig resten av dagen.

I dag känner jag mig knappt gravid alls. En gnutta ömma bröst och pyttelite ont i ländryggen. That's about it. Ja, och så kväljningarna ibland då. Undrar om jag inlett de s k spökveckorna nu. Hoppas att det bara är det och inget annat.

Har haft en del hugg/ilningar i livmodern/magen i helgen. Framförallt i går skar det till kanske tio ggr under dagen. Ibland kunde jag ligga i soffan och göra mest ingenting och ändå högg det till.

Har en nojig/orolig dag i dag. Och för ett tag sen kände jag hur jag plötsligt fått ont i sidan/höften när jag går. I vänstra, övre delen av höften gör det ont/strålar lite när jag går.
Har läst nånstans förut att när man får MA kan det göra ont i sidan. Så blir lite orolig men tänker samtidigt att då borde det väl inte bara göra ont när jag går?

Alive and kicking! Man såg formen av en liten, liten bebis med små armar och ben. Ett litet hjärta som pickade och hinnan runtom fostervattnet gjorde att det såg ut som om bebis låg i en bubbla.
Jag är också i en bubbla. Helt overkligt detta. Svårt att ta in. Men så skönt, givetvis. Nu kan jag andas ut lite. Har lämnat röstmeddelande till barnmorska om inskrivning och laddat ner två gravid-appar. När jag kommer hem ska magen fotas. Hur ska jag kunna foka på jobbet nu?
Jag som nästan aldrig blir nervös var pirrig och nervig innan.
Tror han mätte den till 2,4 men i denna vecka verkar den ska vara över tre. Dock är jag ju i tidig vecka tio, vilket han också påpekade. Allt såg jättebra ut tyckte han. Och vi med. En liten sprattel. Så fint.

Weho! Tvåsiffrigt. Eller ja, 9+0 men det blir ju 10! Tycker mig inte ha så mycket symptom mer än ont i svanken och ömheten i brösten har minskat. Men jag tänker att det är normalt och syster sa detsamma så det var skönt att höra.
Snart vul, nervigt.

Insåg just att det i går var en månad sedan vi plussade. Tänk vad tiden går ändå fast man väntar och väntar.
Jag har varit sugen på pyttipanna ganska länge nu (tror inte det har med grav att göra) så när en kollega åt det till lunch i dag och det var en ständigt återkommande tanke under eftermiddagen var jag bara tvungen att göra det till middag.
Brösten har minskat på ömmandet under dagen men jag fäster faktiskt ingen större vikt vid det. (är det dessutom inte runt den här tiden sånt brukar minska/avta?)
Kollade min temp nyss och den var 0,3 (eller hur man nu räknar) högre än normalt. Så det ser jag som positivt.
En vecka kvar till vul! Kan inte tiden springa lite fortare!?

Jahapp. Vecka nio då. Helt sjukt. Magen sväller annars är det inte så mycket som händer. Ryggvärken har kommit tillbaka lite. Brösten ömmar. Tanken på micrad potatis äcklar mig mycket. Kommer äta det till lunch i morgon. Hjälp.

Vaknade med huvudvärk som hängt med hela dagen. Avskyr när det händer (tur det ej är ofta).
Har också haft rekord i kväljningar i dag. Kanske 20-30 st. Varav två kändes som jag nääästan skulle spy. Mår dock ej illa. Känner mig bara äcklad helt plötsligt. Undrar om det är psykiskt för ibland känns det som jag framtvingar det med mina tankar. Svårt att förklara.
Har också märkt att mina bröstvårtor blivit lite större och mörkare denna vecka. Tror brösten blivit yttepyttelite större också. Ser iaf ut som de ändrat form lite, blivit lite fylligare.
Nu ska jag och mitt onda huvud sova. Hjälpte lite att slumra på soffan till tv:n förut iaf. Skönt med fredag i morgon!