The Plan

Inte känt nån molvärk whatsoever de senaste tre dagarna. Känns inte helt bra. Men magen har blivit synlig denna vecka. Måste ju vara bra.

Hade en del molvärk lördag kväll och större delen av söndag. I dag har jag inte känt ett dyft av nåt förutom lite ömma bröst som allt som oftast håller i sig oavsett dag. Magen har blivit en gnutta större.
Är i vecka åtta nu. Tror inte jag fattat att JAG är i vecka åtta.
(får man må såhär bra och ändå vara gravid?)

Tycker molvärken minskat denna vecka. Det känns lite kring slidan ibland att det ilar och drar lite. Det är väl mest det.
För någon dag sen kom en ny grej. Ibland strålar det ner i ljumsken (främst vänstra) och ner i låret och ibland känns det nästan fram till knäet. Det håller i sig några sek för att sedan försvinna. Jag försöker röra på mig/ändra ställning när det inträffar för att bli av med det.

I går började bröstsymptomet smyga sig tillbaka. Från lite känsliga till i dag lite ömma. Inte lika ömma som förut, men ändå ömma. tänk att man kan vara så glad, nöjd och tacksam över onda bröst, haha.
Har dock inte så mycket symptom i övrigt. Mer eller mindre ont i ryggen har jag oftast, kissnödig ibland, lite kväljningar (inget illamående), lite svullen mage, gasig ibland (trevligt), trött ibland och så brösten då.
Delade lite av min oro med mamma i går och hon sa att hon aldrig mådde illa med varken mig eller mina syskon.
Men får man må såhär "vanligt" och ändå vara lyckligt gravid?

Bröstvårtorna må vara lite känsligare än vanligt men brösten känns fortfarande inte svullna/större/spända. Kanske kroppen vant sig vid "hormonnivån" eller nåt?
Kliniken ringde och jag ska fortsätta med crinone till v 10+0. Trodde jag var i 6+0 i dag men var visst 6+1 enligt henne.
Har också fått tid för vul men först om tre veckor(!) trots att jag berättade om mina farhågor. Men "vår" läkare skulle vara borta v 45 så därför blev det först v 46. Hon menade att det var för tidigt att se nåt annars men tycker mig ha läst om vissa som gjort vul redan i v 7. Aja, inte mycket att göra annat än att härda ut och hoppas på det bästa.
Har lite molvärk emellanåt och det "trycker" lite i slidan.

Nojar järnet. Vi kom hem från svärisarna nyss. Har precis berättat för dem. De blev jätteglada. Så kommer jag hem och känner hur brösten inte alls är spända/ömma/större längre. Precis så började mitt mf på precis denna dag förra sommaren. Jag pallar inte.

Har haft mesta molvärken på flera, flera dagar i dag. Stundtals trodde jag nästan mensen var på väg. Men nejdå. Tolkar det som att liten växer.

Tycker kissnödigheten återkommit lite vecka 6, jämfört med föregående vecka. Hoppas det betyder att liten tar plats!
Tycker jag haft mindre molvärk i dag men å andra sidan lägger jag inte alltid märke till det när jag har fullt upp med jobb, tror jag.
Det känns som allt gått så "smärtfritt" hittills (har iofs inte gått lång tid) att jag inte kan låta bli att undra lite.

Efter en lite skeptisk/dyster dag i går kände jag att jag behövde pigga upp mig med ett test cb veckoindikator. Lyxade till det med ett två-pack i helgen då kliniken "envisades" med att återkomma vid testdag=torsdag.
Jag borde vara på 5+1 i dag och testet visade mycket riktigt 3+! så glädjande! Hoppas dutt växer sig stark!
(senast jag tog ett sånt test var förra sommaren och då visade det 2-3 på vecka 5+6. Senare den dagen fick jag mf.)

Sedan några dagar tillbaka värker/moler/pulserar/strålar/drar/ilar det i blygdbenet/blygdläpparna/inne i slidan. Det hela är lite svårdefinierbart som ni märker. Det värker alltså inte så mycket nedanför naveln/runt äggstockarna där man brukar ha mensvärk. Kan ha lite molande där nån gång per dag, annars håller sig värken längre ner. Ska det verkligen vara så?
Ibland, eller mest de senaste dagarna, har det varit lite motigt att få in vagiatorerna. Slidan känns "stängd" fast jag tycker jag försöker slappna av.

Kliniken ringde upp igår. Jag ska ta crinone till v10(!?). Det var nåt nytt. För mig iaf. Undrar om de menar 9+0, 9+6, 10+0 eller om det inte är så noga?
Får fråga igen på torsdag. Som är min testdag och de ville jag skulle meddela dem då.
I dag "drar" det nere kring livmodern eller var det nu är nånstans. Ilar liksom. Ser jag som positivt.

Har haft en ganska "symptomlös" dag i dag. Hade en sån i förrgår med. Don't like. (och sen får jag plötsligt molvärk och är rädd mensen ska komma. Aldrig ro.)
Det enda som är någorlunda bestående är ont i ländryggen och frusen. Har frusit ganska mycket i dag. Googlade (såklart) och hittade en sida om att man kunde ha lågt sköldkörtelhormon (fast jag hade ju pyttelite för högt för ett år sen vid utredningen. Men det kanske kan svänga?) och det kunde öka risken för missfall. Värt att be om ett blodprov?
Outade graviditeten för min närmsta familj i dag. Kändes som det är lika bra att de får veta.

I morse tog jag mitt sista cb digital. Insåg (då kontrollstrecket i den stora rutan skymtade svagt redan innan jag tagit testet) att det är ju det lodräta strecket som är "mitt" streck.
Då var det ju ganska starkt i måndags. Och starkare i morse!
Har försökt nå kliniken men inget svar så jag mailade istället. Behöver veta hur länge till jag ska ta crinone (både vi och dem glömde fråga det senast). Antar det är en vecka till. Då jag egentligen har min testdag(! Men vem orkar vänta dit!?). Har för mig det var bestämt så förra gången.

Min svåger berättade just att min svägerska ska ha barn till våren. Unnar henne självklart det då jag vet de haft svårigheter och hon blir 40.
Detta får mig också att oroa mig lite ytterligare för att förlora dutten. (kommer ha svårt att kunna "ta" hennes grav då, men jag måste sluta tänka så. Detta SKA gå bra. Punkt.)
Jag önskar så att detta går vägen. Men de få symptomen får mig att undra.
Och så avslutar min svåger med att jag får tjata på min man att vi ska skaffa barn.. Fy vad jag kunnat gå igång på den kommentaren men inser att det ej är lönt.

Och som ett brev på posten kom molvärken tillbaka som en våg i eftermiddag. Den höll i sig ganska bra i en timme. Ilar fortfarande lite därinne ibland.
Då nojar jag (såklart) över att mensen kanske är på väg.
Men NEJ, för det är dutt som VÄXER!

Sitter på jobbet och har inte så mycket att göra för tillfället. Givetvis får det tankarna att vandra iväg. Har inte lika mycket molvärk som vid plus. Är inte lika kissnödig som vid plus.
Men å andra sidan har jag varit frusen de senaste dagarna och nyss på promenad med kollega kände jag mig ovanligt flåsig.
Vill för allt i världen ha dutten kvar. Vill snabbspola tiden. Vill ha någon form av säkerhet.
Men livet funkar inte så. Så jag borde inte tänka så. Det är bara onödigt. Jag borde tänka att det går bra. För det tror jag. Innerst inne.

Hade ett CB digital kvar sedan tidigare så jag tog det i morse. Nojiga jag kan såklart inte låta bli att undra om det inte borde vara starkare än detta? Borde ju vara i vecka fem i dag.

Vaknade vid halv fem i morse igen. Kunde hålla mig till åtta då jag klev upp. Tog ett sista av mina stickor från testlagret i morse och det var nog lika starkt som igår.
Tycker jag är mindre kissnödig och har mindre molvärk idag. Men brösten är fortfarande stenhårda (haha) och ländryggen värker.
Tyckte mig ana illamående innan jag åt i morse men kan inte säga säkert.

Var såklart "tvungen" att göra ett test i morse med. Lite, lite starkare tycker jag mig kunna se.
Var ganska kissnödig i går och sprang på toaletten ungefär var tredje timme. Annars brukar jag klara mig från morgon/fm till em/middagstid.
Det jobbiga är dock att det allt som oftast känns som mensen ska komma närsomhelst. Det ilar, hugger och moler.
Tyckte mig anade illamående i natt men det kan likaväl varit inbillning. Vaknade vid halv fem i natt, vet inte om det berodde på många tankar eller att jag var kissnödig eller en kombination. Behöver aldrig kissa på natten men nu var jag tvungen för att kunna somna om.
Känns som jag håller på att bli förkyld. Hoppas det inte stör dutten.
Hoppas för allt i världen att du växer och blir en stor och stark dutt!

Det KAN vara för tidigt men då jag känt mensvärk i dag med tänkte jag att det kanske beror på ev graviditet ändå. Så jag tog ett test ändå och döm om min förvåning då det syntes ett svagt streck. Dutten is in the house! Även om jag tar det väldigt cool ännu och inte törs ta ut något i förskott.
Hoppas inte den tunga grejen jag bar på jobbet och den asiatiska buffén jag åt var dum bara. Men det är så svårt att akta sig för allt.
Och mensvärken har suttit så konstigt till i dag, långt nere ilar den. Känns som inne i själva slidan någonstans. Märkligt.