Shake it, baby
Nojade lite igår då dutten inte duttade omkring lika mycket som vanligt men sen hade den en skaplig session igårkväll ist. I morse och under förmiddagen var det väldigt lite liv i luckan, fem mindre könningar kanske. Började noja igen, detta brukar vara duttens mest aktiva tid på dygnet.
Men under eftermiddagen drog den igång lite bättre igen och tror vid ett tillfälle att den snurrade på sig eller gjorde nån form av kullerbytta. Så jag antar och hoppas att allt är väl ändå.
Kärleksfulla buffar
Igår buffade duttis så pappan fick känna för första gången. Äntligen. Jag ropar "nu!" och gubben skyndar sig. Så slutar den och han väntar en stund men inget händer. Så karln min upp. Men igår när vi lagt oss fick liten in två rejäla träffar rakt i handflatan på honom.
Hälften kvar
Tjugo fulla veckor idag. Tjoho! Börjar bli dags att "ta farväl" av mina fötter. Vi syns till sommaren!
Halvvägs
+4,5 kg känns väl mindre kul ur det hänseendet att jag vägde 4,5 kg för mycket redan innan. Men, självklart, tar jag alla kilon som krävs för minin därinne!
Dutten som blivit en människa
Var lite orolig i morse att ultraljudet skulle visa att dutten inte mår bra. Men var samtidigt så spänd att få se den därinne. Och det var ingen liten dutt längre. Den lilla dutt vi såg på en skärm efter insättning i september har nu utvecklats till en liten minimänniska.
Allt såg bra ut. Dutten var så fin och kravlade omkring därinne. Så overkligt och så fantastiskt!
Tydligen gör man ett slags "tillväxt-ul" runt v. 30 (för att ivf-barn kan vara mindre, men det var inget barnmorskorna själva höll med om) så vi kommer få se skönheten en gång till inne i magen. Det jag nojar inför den kollen är att vi ska råka se vilket kön det är då. Vill inte veta innan.
två barnvagnsrookies på en första spaning
Smileyface
Efter en, inte så för mig, märkbart aktiv gårdag från duttens sida, har jag fått många buffar under morgonen och förmiddagen idag istället.
Som jag misstänkte
Halv tolv, jaså minsann dutten, dags att vakna nu. <3 Nåja, låt gå för att det är söndag då.
Känningar
Donade på hemma igår och senare under eftermiddagen gjorde jag lite ärenden i ett köpcentrum. Resultatet: foglossning och stelhet.
I kassan på h&m tyckte jag mig ana dutten ståendes. Första gången jag ev känt den ståendes.
Idag har jag inte känt den alls än. Kanske tagit sovmorgon, det är ju ändå söndag.
In sweden we call it a kick
Efter att inte ha känt så mycket aktivitet under kvällen (har känt den som mest då tidigare) går jag och lägger mig och efter nån minut kickar någon längst ner nedanför naveln. Jag lägger handen på, känner fler kickar och ler.
Hormonell irritation?
Pust. Familjerelationer. Gnällig svägerska (inte mot mig men jag "tvingas" ju lyssna till hennes gnäll). Ettrig svärmor (snäll egentligen men give me some andningsrum).
Gläds åt duttis som rumsterar om i min mage några gånger per dag genom att "trycka till" därinne.
Gonna fight the slemhinnor back
And the slemhinnor continues to fight. I morse (efter att haft dubbla kuddar halva natten men gav upp då det resulterade i nackont) vaknade jag med mosigt huvud. Inte blev det bättre ju längre dagen led heller. Känns lite bättre efter frisk luft och middag iaf.
Har handlat nässpray bm tipsade om och en annan mamma föreslog. Vill bli av med detta nu.
Svullna slemhinnor
Happ. Den senaste tidens huvudvärk visade sig vara bihålorna. Insåg det igår kväll när ögonen värkte. Och inget kan/vill/får de göra åt mina gravidsvullna slemhinnor. Känns bättre nu men i förmiddags gjorde det så ont att jag mådde illa och grinade en skvätt.
Små buffar
Börjar mer och mer ana att det är rörelser i min mage. Mest tydligt var det i tisdagskväll när jag hade lagt mig. Låg på rygg och efter en stund kändes det helt plötsligt som någon (inte något hihi) snärtade mig lätt inifrån. Lite som om man skjuter iväg ett gummiband fast inte lika hårt kändes det.